Tack Ingemar för att du har bloggat så kontinuerligt under resan. Du har ju, som du vet, sagt allt jag vill ha sagt… jag kan ju inte låta bli att ändå försöka kommentera lite grand…
Detta var ju min första riktiga motorcykelsemester, och vilken härlig semester det blev!!!
Jag vet inte hur jag ska kunna sammanfatta veckan som gick, så jag försöker inte ens.
Men jag kan nämna några av de saker som jag tycker är underbart sköna med en sån här semester och de saker som jag minns särskilt under vägen, som Ingemar kanhända ännu inte har nämnt…
Det är underbart skönt och befriande att få vara ful! haha!! INGEN är snygg i regnställ ÖVER ett MC-ställ. INGEN! Att inte duscha mer än en gång under resan, och faktiskt inte ha med schampo alls, tja tack vare stället, hjälmen och en lika oduschad och förstående Ingemar så döljs det faktum att jag inte var på en skönhets/SPAresa. Befriande var ordet! 
regnställ över mcställ, morgonkaffe klockan 6…
Tidiga morgnar, upp vid fem – åka efter det att vi har packat vid sex-halvsjutiden. Ljuvligt! Gryning och förväntningar är en oslagbar kombination!
Vi lämnar Trysil i gryningen
Vi spelade mingolf i mc-ställ vid älven i Trysil. Den ABSOLUT sämsta banan jag har sett, men ett mysigt minne. Ja det var jag som förlorade (det var ju en bollsport), men kvällsol och lite sysselsättning – mys!
Tännforsen var mäktig och jag med min svindel mös med skräckblandad förstjusning!
Det är skönt att ha en begränsad packning. Man vet vart allt finns efter en dag, och man saknar egentligen ingenting.
Att åka motorcykel långt har gett mig massor. Jag njuter så av att komma upp en bit ovanför vägbanan, man ser så mycket mer på motorcykeln. Allt i landskapet upplevs och susar inte bara förbi. Vackert var det på många platser, men för att nämna någon plats…hmm sträckan utmed Indalsälven. Draaa in hakan va vackert det var!!
Vilken fantastisk natur och vilka platser som finns i vårt land! Ångermanland var en härlig positiv överaskning för mig. Alla dessa berg med skog som ackompanierades av bördiga slätter och kullar med levande jordbruk och kossor som betade. Åhhhh där kan jag bo!!!!
Underbart skönt var det att bli så där fysiskt trött som man blir av att tex åka skidor en hel dag, eller varför inte sitta bakpå motorcykeln i kuling i 60 mil, och bara bränna på för att komma hem, med i ca 200 mil i baken… Härligt att bli helt slut!!! (jo – man bli trött av att “bara” sitta bakpå.)
Vila i 10 minuter efter vår sista fältmiddag
Men mest av allt så är helhetsintrycket att jag fått en sådan mersmak, jag längtar till nästa resa.
Vi har skrattat mycket, myst och tagit vara på det som har givit oss!
Jag älskar att sitta med Ingemar mot okända mål, och dessutom få tid för mina egna tankar, och att ge Ingemar tid för sina. De långa och många stunderna i tysthet på motorcykeln ger oss båda skön kontemplering. Meditativt… Värt att säga igen – jag längtar till nästa resa.
/Anja
