Vi har rustat för kalas, idag skiner solen och vi ser så fram emot Leas 4-års firande. Jag har sytt vimplar. De ska vara till hennes rum, men jag gjorde klart dem till kalaset. Så idag får en radda hänga inne, och en ute i trädgården. Jag är faktiskt supernöjd och undrar om jag har hittat en ny hobby. Kanhända blir jag som förbytt och syr vimplar i parti och minut…kanske…

Nu är det dags för fortsatt pyssel. Ingemar har en fixarlista idag. Jag och Lea ska spritsa tårta och cupcakes. Elton, ja han ska få oss andra att springa antar jag.

Happy lördag!

Idag har jag och Elton haft besök av Nils och hans mamma Pia. Mycket trevligt och riktigt kul att se Eltons glädje över ett barn i samma storlek som han själv, och jag uppskattade verkligen lite vuxenprat. Elton däckade i soffan när vårt leksällskap hade gått hem. Nu är det hög tid för tätare besök på de öppna förskolorna, vi travar dit redan imorgon för mer lek med jämnåriga.

På eftermiddagen var det lek på gården med grannbarnen. Mysigt, och så härligt att se att barnen trivs tillsammans. Det cyklades, kivades, dracks saft och kaffe – ja och så pratades det en del också.
Vi tog fram vår trehjuling, tanken var att vi skulle låna ut den. Men den visade sig vara för stor för granntjejen, så det slutade med att Lea trampade runt på den på gården.

Nu inväntar vi RIKTIG vårvärme, tills dess lapar vi i oss ljusa kvällar och lek utan allt för tjocka kläder.

Lycka är att få röja fritt i den undre ugnen!

Jag satt ensam i bilen idag, hade just lämnat Lea på Djäkneberget där förskolan har utflykt hela dagen. På väg hem igen så kom ”Jag kommer” med Veronica Maggio på radion. Plötsligt drabbades jag av en stor, stor varm vemodig känsla fylld med kärlek och lite saknad. Jag tittade i backspegeln, så van vid att Lea utbrister. ”Veronica!! Mamma!!! HÖJ!!!” Nu höjde jag trots att jag satt i bilen ensam och det slog mig att just denna låt kommer att vara signaturmelodin för de senaste månaderna i vårt liv. Den lockar fram känslor och minnen som fångar just den tid vi är i nu, och har varit i, ja kanske sedan Elton kom till oss för åtta månader sedan.
Lea blir större och större, jag försöker lapa i mig dagarna och njuta av allt men inser det svåra i det. Vår tjej är en alldeles underbar liten/stor människa, fylld med så mycket klokhet och tankar, så mycket mys och temprament. Allt detta ryms i henne och jag vill bara stanna upp här och nu och njuta. Tänk den dagen hon tycker sig vara för stor för att hänga med mig och dansa i köket, tänk när hon inte vill krypa upp i knät med befallningen ”Mysa! Vi ska mysa!” Hu jag vill inte ens tänka på det!

Vår lilla Elton hakar på oss andra. Han ålar sig skrattande genom tillvaron och suger i sig allt han ser – både mentalt och bokstavligen. Vi njuter av hans glada själ och det är en sådan gåva att få ha dessa underbara solstrålar i vårt liv.

Vi har varandra. Jag och Ingemar , och så har vi barnen.
Det var något som hände i bilen idag, som slog an en sträng hos mig. När huset blev tomt, Elton somnat och tystnaden lagt sig så kom allt detta ifatt mig. Klyschan ”Fånga dagen.” Jag vill njuta av min familj, och se till att vara en person att njuta av. Vi är på en bra plats i livet, och jag har människor som jag älskar i min absoluta närhet. Det är vackert, något att vårda och känna stor tacksamhet inför.